Snabba kast.

Långprommis med voffen i solen.
Dock utan maken som låg hemma med ont i magen.

Men vi knatade på i värmen jag och Charlie.
Stannade för en och annan vattenpaus, ja, och lite leta-godis-i-träd-paus såklart.
Sedan började det dra ihop sig.
Solen blev blyg och gömde sig bakom oroväckande svarta moln.

Och så kom den.
Åskknallen.
Åska är något av det värsta Charlie vet.
Men jag gjorde lite avledande manövrar så det gick bra.

Väl innanför dörren gick det 5 minuter och sedan kom Regnet.
Ösregnet. Det fullkomligt öste ned.

Ibland ska man ha tur.