Summa sidvisningar

fredag 31 oktober 2014

Jag fick pisk.

Lunchträning idag.
Gymclass på Member24 Kopparlunden.
Med grymma Kristoffer.

OMG!

Svinjobbigt å det grövsta.

Och när Kristoffer vrålar att vi när som helst kan ge upp - ja då flyger faaaaan i mig.
Då kommer hornen fram.
Och så kör jag lite hårdare. Och lite hårdare.

Och sedan känns det fett bra.

Fett nöjd. Fett svettig.

onsdag 29 oktober 2014

Stopp där.

Mmm.

Idag verkar det som om Livet kom ikapp.

Och då sade kroppen ifrån.

Efter dessa tuffa utbildningsveckor, samtidigt som pappa blev svårt sjuk och i kombination med att mamma inte heller är helt frisk, så verkade det som att kroppen fick nog.

Hela dagen har ägnats åt mamma- & pappaomvårdnad. Med allt vad det innebär.
Sjukhusbesök, rullatorprommis, matfix och kramstund. Telefonsamtal för att fixa så de kan klara sig lite bättre.

Efter allt detta tog jag ett beslut att åka iväg och köra ett styrkepass för Rebecca.
30 minuter Tabata Strength.

Efter detta hände något i kroppen.
Benen blev till jello och jag kände mig alldeles matt.
Så boxningen lämnade jag walk over på.

Rullade istället ut yogamattan och bara yogade på.
Avslutade med Savasana.
Vaknade till av att jag snarkade.

Om kroppen fick vad den behövde?
Ja, det kan man säga.

tisdag 28 oktober 2014

Nio månader.

Time flyes. Tiden går.
Ibland hinner jag inte stanna upp riktigt. Stanna upp och reflektera. Kör på bara.

Men sista tiden har jag haft ett större behov av att just stanna upp och reflektera.

I samband med att jag utbildat mig till Lic. Personlig Tränare har inte bara kroppen fått jobba på högvarv, utan även hjärnan.
Min räddning under utbildningen, för att inte bränna alla kretsar, har varit att gå ut och gå varje kväll.
Rensa hjärnan. Få frisk luft. Röra på kroppen.

Och nu under senaste veckan - sista steget till att bli färdig som Lic. Personlig Tränare - slog det mig, under en av mina promenader, att det nu gått lite drygt nio (9!) månader sedan jag fick komma hem från sjukhuset och strokeavdelningen.
Nio månader.

För åtta månader sedan grät jag floder över att jag aldrig skulle kunna dansa igen, för att jag aldrig skulle orka hitta tillbaka till styrketräningen igen, aldrig mer kunna boxas.

Och här är jag nu.

Alldeles nybakad Lic. Personlig Tränare.

Full av livslust och glädje.
Full av nyfikenhet på min framtid.
Full av längtan till att få dela med mig av mina nyvunna kunskaper.
Full av iver att få inspirera och få andra människor att finna sin träningsglädje.

Visst är Livet fantastiskt!







måndag 27 oktober 2014

Skönmåndag.

Dagen efter.
Dagen efter den praktiska examinationen.

Unnade mig lite sovmorgon med sällskap av lille Charlie.

Och sedan har dagen och kvällen gått i ett himlans skönt tempo.

Långpromenad med Charlie - inklusive kaffe- & pratstund hemma hos kusin Jessica.

Eftermiddagsmys med Rebecca - och självklart utbytte vi en massa träningsrelaterade grejer, inkluderat en massa fniss.

Att sova middag ingick också i denna sköna dag.

Har också hunnit med att prata en stund med både mamma och pappa och det kändes fint.

Kvällsmys med maken blev höjdpunkten.
Att först ta en promenad tillsammans med Charlie, handla lite mat, och sedan mysa framför tv:n var precis vad jag behövde.

Känner mig ödmjukt tacksam över det liv jag har förmånen att leva.

söndag 26 oktober 2014

Stolt.

Steg 3, dag 14.
Resan mot att bli Licensierad Personlig Tränare.

Idag vann jag en delseger.

Klarade min praktiska examination med bravur.
Tror faktiskt aldrig jag fått så fantastiskt fin feedback som jag fick idag.
Superlativen fullkomligt haglade och det kändes helt underbart.

För en sak är säker - den här utbildningen är ingen lätt sak - tvärtom.
Det krävs fullt fokus och ett engagemang utan dess like.
Men har man den biten med sig och tar ansvar för att nå sitt mål och lyckas så är allt möjligt.

Särskilt när man har sådana fantastiska lärare.
Lärare som inte bara lär ut ren kunskap, utan har ett genuint äkta engagemang i sina elever.
Lärare som bjuder på sig själva.

Imorgon blir det vila och återhämtning, både mentalt och fysiskt.
På tisdag skriver jag tentamen.

Sedan är det dags att börja jobba!

lördag 25 oktober 2014

Det drar ihop sig.

Fredagen gick i ett.
Träning, PT:ande, utefys, teori.

Och därefter blev vi tilldelade vår PT-klient och Uppdraget.

And hell broke lose.
I min hjärna.
I min kropp.
All over.

Allt ställdes på ända.

Hållningsanalyser, funktionsanalyser, längdtester, styrketester, konditionstester, årsplanering, varumärke, produktleverans, the magic five, mål, syfte, hypertrofi.
Om att slå världsrekord.
A1 & A2 men inte B1 & B2 :-)

10-stjärnig PT.

Jobba, jobba, jobba.
01:40 stängde jag ned iPaden och därefter ögonlocken.

Inte helt pigg imorse kan jag lova.

Men, efter att ha fått gröt och kaffe gick jag in i min PT-bubbla.
Kopplade in pannbenet. Fokus.

Och det funkade utmärkt.

Man skulle kunna säga att saker och ting flöt på.

Summa summarum: hårt arbete lönar sig.

Imorgon kl 14:30 är det skarpt läge.

Examination.

Ikväll laddar jag med mat, vila & sömn.

torsdag 23 oktober 2014

Som ett troll.

Efter några dagar fyllda med träning och en massa kul var det verkligen läge att tvätta håret ikväll.

Dels slits håret av allt tvättande, dels slits det av att hållas uppsatt i flätor eller i en tofs.

Och nu under PT-utbildningen gäller det även att se lite proper ut.
Det vill säga inget hår som hänger och slänger i ansiktet.
Propert och trevligt ska det vara.

Så, hårsprej och hårspännen skapade denna fantastiska frilla.

Gissa om det var skönt att tvätta håret?

Egoboost.

Återhämtning. Reflektion. Egotid.

Stark & frisk promenad på lunchen.
Självklart med yogainslag.

För min egen skull.

Egenvård.

Våra kroppar slits rätt så hårt under denna tuffa utbildning.
Och det är det värt - megamycket värt.

Dock behöver kroppen tas om hand lite mellan varven.

Ikväll blev det en extra lång & varm dusch, för att sedan unna mig lite schysst lukta-gott i form av en sköndoftande kroppslotion.

Gav även fötterna lite kärlek med fotkräm, massage inkluderat.

Nu är jag redo att sova och jag har en känsla av att jag kommer sova gott.

onsdag 22 oktober 2014

Andningshål.

Steg 3, Dag 10.
PT-utbildning.

Svettigt, tungt, tufft, roligt, utmanande.
Kroppen känns lite sliten.

Så gör även hjärnan.

Mitt sätt att hämta andan lite är att under lunchrasten gå en rask promenad.
Och jag kryddar denna promenad med yoga.

Inget avancerat. Bara enkla asanas.
För att jag behöver det.
Och för att jag kan.

Några favoriter just nu är att stå på händer, krigare och sköna höftöppnare.

Stå på huvudet eller på händer gör underverk för knoppen.

Det ruskar saker och ting på plats :-)

tisdag 21 oktober 2014

Uppläxad.

Läxa får vi varje kväll.
Ibland en mindre, ibland en större.

Ikväll: reflektion & mindmap, alternativa övningar samt att läsa på om Intensitetshöjande metoder.

Check på den.

Slutläxat för idag.

Oanade resurser.

Du orkar mer än du tror.
Du orkar fler än du tror.
Du orkar längre än du tror.

It's all in your head.

Joråsåatteeeee.

Att göra 62 armhävningar på 4 minuter är definitivt utanför min komfortzon.
Att göra 102 OH squats på 4 minuter är inte heller inom komfortzonen.

Men jävlar i min låda vad det går att pressa sig med en PT bredvid.

En Personlig Torterare :-)

måndag 20 oktober 2014

Egotid.

Måndag och på plats i Bromma igen.
På The Academy.
Steg 3, dag 8.

Sälj, marknadsföring, varumärke.
Vad vill jag förmedla?
Värderingar.
Hur bra vill jag vara?

Många intryck. Det snurrar lätt.

En superdag dock, och den toppades av att vi fick förmånen att träffa några representanter från olika träningsanläggningar.
Mycket intressanta diskussioner och trevligheter.

Efter detta gjorde jag som jag brukar göra när jag är här - svidade om till träningskläder och gick upp till gymmet.

Yogade en timme på egen hand - superskönt och härligt på alla sätt och vis - och sedan ut på en rask promenad.

Så skönt med frisk luft.
Att få andas lite.
För sig själv.

Nu är balansen återställd.

söndag 19 oktober 2014

Söndagsfilosoferande.

Swish - så var helgen förbi.
Den har dock inte gått obemärkt förbi.

Det har varit, om än inte fullt ös, så ös.

Träning, städning, planerande, plugg, plocka & fixa, packa undan sommarkläder och ta fram höst- och vinterkläder, kramas, skratta, gråta.

Ja, ni fattar.

Förutom allt det där ovan så stod en väldigt viktig sak på agendan idag.
En mycket priorirerad sådan.

Att hälsa på hos mamma och pappa.
Dels hade jag slängt ihop en mustig köttgryta åt dem, dels ville jag träffa dem över en fika.

Det kändes fint.
Särskilt fint känns det när jag får mamma att skratta sådär befriande, det riktigt lyser om henne då.
Särskilt fint också att se pappa lite piggare och gladare.

Kvällen har ägnats åt packning samt att öva funktionsanalyser på maken, hehe.

Nu blir det sängen och en god bok.

fredag 17 oktober 2014

Hemligt möte.

Var på ett mycket spännande möte på förmiddagen idag.
Pirrigt förväntansfull blandat med lite nervös tog jag hissen upp.

Japp, ni läste rätt.
Jag som alltid förespråkar trappor före hiss.
Men även solen har fläckar :-)

Nejdå, skämt åsido, idag valde jag hissen för jag ville känna mig extra extra fräsch till mitt möte.

Och vilket möte det blev!
En timme och fyrtiofem minuter av härligt inspirerande och positivt prat.

Som kommer leda till...

...fortsättning följer :-)

torsdag 16 oktober 2014

Ofrivillig vilodag.

Idag har jag dragit ut en tand.
Eller rättare sagt, jag har fått min tand utdragen hos tandläkaren.

Roligare saker kan man ju pyssla med på en torsdag.

Till exempel träna.

Nu blev det en ofrivillig vilodag - aptrist.
Det enda jag tröstar mig med är att mina axlar får återhämta sig.

Efter tisdagens PT-pass med min grymma PT behöver axlarna återhämta sig. Å det grövsta.

Efter teknikträning i frivändningar och ryck så körde vi på med att träna med stång & vikter.
Att avsluta med WOD:en "Grace" var liksom grädden på moset.

Jag var dessutom smart som fyllde på med lite mer axel- & ryggträning.

Jovars.

Tandvärk & träningsvärk, vilket är bäst?

Jag behövde inte ens tänka efter här.

Avkoppling.

Laddar inför tandläkarbesök imorrn.

Utdragning av en tand står på schemat.

Tur Vampires Diaries börjat.

onsdag 15 oktober 2014

Kusindejt.

Idag har jag varit på kusindejt.

Carola, Jessica och jag har alltid varit tajta.
Vi har växt upp tillsammans.
Vi har gått i söndagsskola på semestern - och blivit kära i ledaren :-)

Sedan kommer Livet med att bilda familj. Vi skaffade barn.

Och så kom vi ifrån varandra lite. För att sedan hitta tillbaka till varandra.
Det är ju lite så det är med Livet.

Nu går vi hemma på varsitt håll. Var och en med sina utmaningar.

Idag träffades vi hemma hos Carola på lunch.
Jag ringde helt enkelt till Carola igår och liksom bjöd in mig och Jessica på just lunch.

Och herrejösses vad vi skrattat.
Och gråtit.
Men mest skrattat.
Sådär härligt befriande.
Sådär så man nästan kissar på sig.

God mat fick vi såklart.

Men det är fnissandet, skrattandet och frustandet som satt sig i kroppen som sådana där sköna endorfingrodor.

Endorfingrodor som liksom hoppar runt och gör grodhopp och kullerbyttor i kroppen.

måndag 13 oktober 2014

Dag 1 av 21.

Japp.
Nu har jag börjat. Startskottet har gått.

Jag har lovat mig själv att under 21 dagar köra de PPT-övningar jag tagit fram för att jag ska bli bättre i höften, starkare i gluteus medius och minimus och därmed kunna plocka upp löpningen igen.

Jag har även kunnat konstatera att jag är grymt stark i bålen men att jag skulle kunna skaffa mig ännu mer kontroll.

Jag behöver även bli lite rörligare i bröstrygg och latsen (stora ryggmuskeln) för att på så vis kunna bli bättre på OH Squats, Ryck och Stöt.

Så, PPT på det.
Prioriterad Progressiv Träning.
I 21 dagar, minst 1 gång om dagen, 15-20 repetitioner.

Ba gört.

söndag 12 oktober 2014

Fystester.

Steg 3, dag 7.
Vägen till att bli Lic. Personlig Tränare.

Fystester.
Så det visslade om det.

Jag utmanade mig själv och erbjöd mig att köra ett tufft båltest.
Inför hela gruppen.

Blyg. Livrädd. Rädd att misslyckas, typ.
Men kopplade på lite jävlar anamma och tänkte...inget alls...nu var det ju inte läge att backa.

Och det gick ju superbra.
Bålstark, bålkontroll i form av tre olika tester - katching.

Körde även något som kallas för Räckhäv.
Till 60 bpm, med hjälp av en metronom, skulle jag göra så många som möjligt.

Och jag lyckades göra 28 stycken.
Wow - enligt mina mått mätt.
För bara några år sedan gjorde jag 4.

Nu känner jag mig supertaggad att kunna göra fler!

Lördagsläxa.

Äntligen klar.

Klar med kvällens hemläxa.

Planen var att jag skulle komma i säng tidigt ikväll.

Nu blev det inte så.

Cancer, familj på hemmaplan, kris på ett annat hemmaplan - bland annat - kom emellan.
Och då gick klockan. Eller sprang kanske är mer korrekt uttryckt.

Nu är jag hur som helst redo för sängen och en god natts sömn.

fredag 10 oktober 2014

Svettiga fötter.

Steg 3, dag 5, Lic. Personlig Tränare.

Fortsatta funktionsanalyser, PPT och praktiskt övande.

Idag doftade det som i ett omklädningsrum för unga tonårskillar i vårt klassrum.

Det är tufft och svettigt att jobba långsamt och med god teknik.
Samtidigt som hjärnan går på högvarv.

Så självklart anmälde jag mig som frivillig när vi skulle analysera fötter.
Hur tänkte jag här, haha!

Det kändes verkligen inte schysst att ta av sig strumporna och låta magister Anders gå lös på mina sursvettiga fossingar.

Men jag tänker att jag gjorde en god gärning för magister Micke fick något drömskt och euforiskt i blicken när han såg mina fötter :-)
Pronering, hallux valgus och sprängda fettceller.

Jo jag tackar jag.

Sövande men bra

Skulle bara läsa en kort stund.
En kvart sisådär.

Vaknade så här stylish för en stund sedan.
Med nacken i en märklig vinkel och glasögonen på svaj.
För att inte tala om dreglet.

Ni vet, det där dreglet som liksom letar sig ur och nedför mungipan.

Och det är ju inte så himlans sexigt direkt.

torsdag 9 oktober 2014

Toppentorsdag.

Steg 3, dag 4.

Muskelsystem i rörelse.
LS, GS, GM.
Funktionsanalys.
Prioriterad Progressiv Träning,  PPT.

Korta teorigenomgångar + praktiskt övande på varandra.
Byta partner.
Om igen. Och igen. Och igen.

Knipa i bäckenbotten - knipa upp pungkulorna.

Allvarsamma miner uppblandat med fniss och flabb.

Å vips var klockan 18 och det var dags att sluta för dagen.

Sedan har kvällen fortsatt lite i samma stil men då på hotellets gym.
Därefter egen träning - dock ett avskalat sådant.

Energin räcker inte riktigt till att även köra enligt ordinarie träningsupplägg.
Men jag tänker att det gör inte så mycket. Jag hinner det senare.

Nu ligger fokus på Steg 3 Lic. Personlig Tränare.

Och det vill jag göra så jädra bra det bara går!

onsdag 8 oktober 2014

Om att fylla på med energi.

Lunch betyder såklart att det är dags att äta.

Men jag väljer även extra tillbehör.

Rask promenad och några yoga-moves.

Då blir jag hel.

tisdag 7 oktober 2014

Bryter ihop.

Precis när jag tycker att det gått bra idag och att jag inte gråtit något, ja då jävlar kommer det.

Slår ned som en fet flodvåg.
Den börjar i magen, trycker sig genom bröstkorgen.
Väller igenom kroppen.
Ut genom ögonen.
Och genom munnen.

Ja, det är inte bara tårar som kommer, utan ut ur munnen kommer det som ett jämrande.
Och jag kan inte bryta det hela.

Först efter en stund ebbar det ut.
Andas.
Torkar mig i ansiktet.
Snyter näsan.

Nu längtar jag till imorgon så jag kan ringa pappa och prata lite med honom.

Och säga "Jag älskar dig pappa!"

Svea och jag.

Middag på hotell.

Skönt att få vara lite för sig själv efter en tuff - men superbra - utbildningsdag.

Steg 3, dag 2.

Jag valde Svea Rostbiff ikväll med.
Enformigt? Ja, lite.
Lyxigt? Ja - because I'm worth it.

måndag 6 oktober 2014

Var tog måndagen vägen?

Uppe med tuppen i morse.
Ville egentligen helst ligga kvar under det varma täcket och fortsätta kramas med maken.
Han kom hem från sin tjänsteresa igår kväll, sent.
Så vi ligger typ back på kram- & hångelkontot.

Hur som helst.

Iväg till hufvudstaden, eller Bromma i alla fall.
Dags för Steg 3 i PT-utbildningen.

Och vilken dag.
Fantastisk lärare - det går liksom inte att inte tokgilla henne.
Fantastiska kurskamrater - de är helt crazy, snälla, bjuder på sig själva. Och man får kramas med dem när man är ledsen.

Ja, för så är det just nu.
Jag ÄR LEDSEN för att min pappa drabbats av cancer.
Jag ÄR LEDSEN för min mammas skull. Hon är rädd. Hon är inte 100 % frisk och klarar sig inte utan pappa.

Men jag väljer att fullfölja min utbildning.
Jag väljer att tro att det kommer bli bra.

Jag väljer Livet.
Och då får tårar och snor hänga med.

Nu ska jag läsa en spännande bok och skingra tankarna lite.

Upp och ner. Hela tiden.

Befinner mig i en för mig helt ny situation.
Och jag kan inte påstå att jag är särskilt förtjust i den.

Men jag försöker tänka så som min fina Bettan skrev i det vackra kortet jag fick tidigare idag.

"Du får inte mer än du tål"



Och då tolkar jag det som att jag tål en jävla massa. Och jag kommer fortsätta tåla en jävla massa.
Sådeså.

Trigeminusneuralgi. Reumatism. Diskbråck. Utbrändhet. Cancer.

Whatever.

Jag vägrar lägga mig ned. Eller det är klart jag lägger mig ned. Och jag gråter. Svär, spottar och fräser.
Reser mig upp. Ruskar av mig. Torkar snoret och tårarna. Snyter mig så det slår lock i öronen.
Boxas och tänker det är tur att det bara är en säck.
Yogar och blir lite dizzy.
Tränar på Olympiska Lyft och vrålar.
Går i skogen med voffen.
Kramas med familj och vänner.

Och så där håller det på. Just nu.



lördag 4 oktober 2014

Fel blev rätt.

Uppe med tuppen i morse.
Inte så vanligt för mig.
Maken brukar liksom sköta om de tidiga morgongrejerna.
Som att gå ut med voffen. Och göra frulle. Och väcka mig :-)

Imorse var det andra bullar då han är på tjänsteresa.

Nåja, jag fixade det galant.
Lille Charlie tog sovmorgon och sov till kl 8.
Skönt med kort morgonprommis.
Smaskens med bovetegröt till frulle.

Sedan snabbpacka ihop boxningsväskan för att dra på tjejträning på BK Rapid.
Lite stressad.

Nästan framme på stan för att parkera slår det mig - mina skor är kvar hemma.

Inte mycket att göra - mina Converse fick sitta kvar på fötterna.

Och det var det bästa som kunde hänt!
Helt perfekta pjuck att träna boxning i.
Fantastisk skön känsla i stegen, i att röra sig runt säcken.
Lätt på foten skulle man kunna säga.

Nästa pass kommer definitivt köras i Converse-pjucken.

Trycket lättade lite.

Onsdagen var fullständigt överjävligt jobbig.
Torsdagen lättade det något efter att jag fått avreagera mig på gymmet ett tag.

Idag fick jag förmånen att vikariera för bästa yogaläraren ever, Angelica.

Först tänkte jag, hur ska detta gå?
Tänk om jag börjar tänka på pappa och allt som händer nu med den där förbannade cancern - och börjar gråta.
Mitt i yogaklassen.

Men så tänkte jag om.
Det blir bra för mig att lägga fokus på något annat en stund.

Och det visade sig vara helt rätt beslut.
Magkänslan funkade fint.

Vi körde en varm och flödande klass med starka solhälsningar, sköna axelstretchar, delfiner och bryggor.
Toppade med höftöppnare och då lät det i yogasalen.
Stånkande och frustande. Och ett och annat "aj".

Tolkar det som att det var välbehövligt.

Avslutade med skön Savasana.

Det kommer nog ordna sig.

fredag 3 oktober 2014

Om att finna kraft.

Min pappa har drabbats av cancer.

Hela livet ställdes på ända när beskedet kom.
Och ändå kände jag på mig att saker och ting inte på långa vägar stod rätt till.

Igår grät jag mest hela tiden.

Sov helt okej med lite hjälp av ett litet piller. Tacksam.

Idag på eftermiddagen kände jag att jag behövde fylla på med energi.
I vanliga fall när jag kanske bara är lite slö och trött brukar zumba göra underverk. Det är så mycket glädje i att dansa.
Idag behövde jag få träna hårt.
På egen hand.
Inte känna att jag måste hålla upp någon slags fasad.
Bara värma upp och så köra på.

Armar och mage/rygg blev det.
Så djävulskt jobbigt - och asskönt.

Avslutade med intervaller på säck samt en Tabata i handstående.

Done. No more, no less.