Överkörd å det grövsta.

Kommer tillbaka till avdelningen efter att ha haft en mysig/smärtsam/kramig/otäck osv permission.
Av någon anledning bytte de ut en medicin mot en annan -  vilken orsakade otäcka, konstiga och läskiga hallucinationer.
Dessutom somnade jag mitt i en konversation, mitt i maten, ja lite hur som helst typ.
Jag skällde på maken - jag trodde att han var undersköterska, som kom in i sovrummet, eller i min värld hade han han med sig min matbricka.

Kl 8 imorse tog jag mina mediciner och ca 8.30 var vi uppe på avdelningen. Sedan gick det bara utför.

Fick efter mycket om och men träffa en läkare som var den mest osympatiska,  icke empatiska,  mest nedlåtande människa jag har träffat. Det tog bara 3.5 timme....

Jag försökte en sisådär 15 gånger tala om att hur ont det gjorde i huvudet men fick bara till svar att han ville veta hur det kändes att vara hemma.

Jag försökte beskriva hur de här hallucinationerna kändes, hur otäcka de var.

"Mmmmm" fick jag till svar.

Jag försökte beskriva hur det kändes när min 12-åring hittar mig på på toaletten,  sovandes.

"Oj då"

Det var inte heller särskilt roligt att se slemmiga varelser på tv:n - mitt i en annan typ av serie eller film. 

And btw, läkaren har ändrat i min medicinering, utan att berätta varför. 

Det jag vet är att huvudet gör ONT!

Nu känns golvet i hörnet som det enda stället som funkar.