Saknaden är enorm.
Gigantisk.
Ful.
Tomt.
Tråkig.
Ena minuten är jag som vanligt.
Nästa minut rinner tårarna och jag vill bara krypa ihop under en sten.
Charlie springer runt runt här hemma och letar.
Förvirringen är total.
Ingen att buffa på.
Ingen att brottas med.
Ingen att busa med.
För att skingra tankarna tog jag med mig Charlie ut i spåret.
Skogspromenad med inslag av leta godis, klättra på stenar och hoppa över omkullfallna träd.
Och godis-pussas.
Skogen är som balsam för en ledsen och trasig själ.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar