Så mycket känslor.

PT-dejt inbokad idag med grymma Kristoffer.
Hade önskat MARKLYFT.
Att komma fram till vad jag kan maxa idag samt hur jag ska träna för att nå mina två mål.
Japp, jag har, eller hade, två mål i marklyft.
Nummer ett: att lyfta 100 kg inom ett halvår
Nummer två: att lyfta en och en halv gång min egen kroppsvikt. Sist jag vägde mig, i augusti, vägde jag 67 kilo. Vilket gör 100,5 kilo.

Hur tänkte jag här?!

Matte har aldrig varit, och kommer heller inte att bli min starka sida, haha.

Hur som helst.

Idag lyfte jag 90 kilo. Bam!

Och denna sköna utveckling har skett på ett märkligt sätt.

I maj "fastnade" jag på 72,5 kilo. Kom inte vidare. Kände av ryggen. Tappade lusten. Blev arg och frustrerad. Och så lade jag ned marklyften ett tag.

Valde att fokusera på annan träning, att träna på ett annat sätt.
Sedan kom PT-utbildningen i augusti, september och oktober - med mycket träning och varierad träning, teknikträning och massor med nyttigheter.

Och så idag persar jag på 90 kilo. Gjorde 5-6 försök på 100 kilo, men lyckades inte. Fick upp stången lagom till knäna men sedan tog det stopp.
Kristoffer slet som ett djur för att jag skulle få lyckas på 100 - på med dragremmar, på med bälte - men det gick bara inte.
Men va sjutton - 90 kilo - det är ju galet bra!

Sedan hade den gode Kristoffer en överraskning på slutet.
Ett komplex.
Every two minute 15 reps of deadlift for 10 minutes.
Jotack.

När jag kört tre set - dvs jag har två kvar - så tror min hjärna att det är över och jag gnyr till Kristoffer: "Jag måste ligga ned, jag döööör, jag måste ligga ned".
Varpå han säger: "Upp med dig, du har två omgångar kvar!"
Jag reser mig upp, jag biter ihop, jag andas - och jag lyfter vidare.
Tills jag känner att tårarna bränner och börjar rinna och jag gör ett försök att kasta in handduken.
Men icke!
Kristoffer peppar, pushar och får mig att känna att jag faktiskt KAN göra det här.
Så jag fortsätter lyfta. Och lyfta. Och lyfta.
Visst, jag grejade inte tiden riktigt - men det var skit detsamma idag - nu har jag något att jobba med.
Något konkret.

Och så vet jag en sak - att jag är jävligt stark, och envis.

Förresten, jag vet en sak till - jag har räknat, med miniräknare, hur mycket jag lyft totalt idag.

7570 kilo. Över 7 ton. OMG. Sedan det faktum att jag gjorde några försök på 100.

Inte konstigt att jag ville lägga mig ned.
Nu sitter jag dock mest och fånflinar hela tiden. Och tänker, att jag nog måste omvärdera mina mål. Justera dem lite.