Har tänkt en del på yoginin Johanna Anderssons inlägg på Yogobe häromdagen.
Om att göra sådan yoga som kanske inte alltid känns bekväm.
Om att till och med bli uttråkad på mattan.
Jag är bekväm när jag "rullar med" på en yogaklass. Att följa instruktören. Genom ord, uppmuntran och att se.
Att meditera är jag inte fullt så bekväm i.
Jag har svårt att inte tänka på de tankar som kommer.
De där tankarna som pockar på uppmärksamhet.
Men, jag har inte för avsikt att ge upp.
De gånger jag "lyckas" med min meditation känner jag det tydligt.
Både fysiskt och mentalt.
Så, jag fortsätter.
Dagens yoga blev sköna solhälsningar & stretchiga ryggtwistar.
Och en stund på meditationskudden.
Med slutna ögon.
Och med tankar som lekte tafatt på autobahn :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar