Två systrar och en hund.

Två systrar och en hund.
Det låter nästan som titeln på en spännande roman.

Och visst, det ÄR spännande när syrran och jag är ute på äventyr.

Nu tänker många, "vaddå, har du en syrra?"

Nä, jag har faktiskt TVÅ.

En som ledsamt nog är död.
Camilla, en syster, av kött och blod, som jag tyvärr aldrig hann träffa och lära känna.

Och så har jag Bettan.
Min fina syster, dock ej av kött & blod, men likväl en syster.
En syster i själ och hjärta.

Ibland är vi oggiga med varandra.
Ibland är vi glada med varandra.
Ibland är vi knasiga med varandra.

Dock är vi ALLTID ärliga och öppna med varandra.
Det finns liksom en obeskrivbar känsla mellan oss.
Vi bara vet varandra.
Jodå, så kan man skriva.
För det är så det känns.

Idag var vi ute på promenad i lite drygt två timmar, och vi pratade liksom på både in- och utandning växelvis med tystnad (dock inte för lång tystnad då vi inte vill att tungan ska vissna).
Om allt & ingenting.

Och så gjorde vi armhävningar.