Kände mig först lite ensam & övergiven på min plats idag på jobbet - båda mina mentorer ligger nedbäddade och sjuka...
Men djupt försjunken och helt inne i den härliga XML-världen så sa det bara svisch så hade förmiddagen bara försvunnit och det var dags för lunch.
Och inte vilken lunch som helst - kramlunch blev det - jag fick till och med två vanliga kramar och två lyftkramar - ooohhh så härligt.
Tack killar - ni förgyllde min dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar