Som jag gruvat mig.
Som jag haft ångest.
Som jag försökt hitta vägar ut ur detta.
Å så gick det så bra.
Jag svimmade inte. Jag dog inte. Jag stammade inte.
Det var till och med riktigt skoj. Nä, nu ljög jag lite faktiskt.
Det var ju jättekul!
När jag väl hade börjat så var det som om jag inte ville sluta.
Så konstigt man kan bete sig :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar