Julkyss.

Alltså seriöst.
Jag älskar att kyssas med min älskade make.
Vi gör det jämt, typ.
Så självklart även på Julaftonen - dock utan mistel.
Mmmm.

Julaftonsbus.

Visst, ingen snö, det är plusgrader ute och regnet piskar i ansiktet.
Men voffen måste rastas och vi människor också för den delen.
Så maken och jag drog på oss regnkläder och drog till Björnön för att ge oss på milen.
Och självklart hann vi med några obligatoriska plankor - idag fick jag sällskap av lille Charlie.
Sedan att jag lite senare stukade foten på en jävla hal och lömsk sten är en helt annan historia...

Kärleksfullt.

Sovmorgon idag igen.
Bonus idag:
Maken har fixat mysjulfrulle - i vardagsrummet.
Vilken start på Julaftonen!

Nattligt bus.

Alltså seriöst.
Vem kan sova dan före dan?
Jag har full förståelse för hur alla barn blir alldeles nippriga inför julafton.
Jag vill liksom gå upp och klämma & ruska på alla paket.
Jag är galet nyfiken.

Och jag är likadan när det gäller de klappar jag köpt och slagit in till fina paket.
Jag vill liksom att alla ska bli glada och överraskade - helst nu,  bumsmeddetsamma.

Så jag lägger band på mig själv och läser en bok.
En ny bok - weeehooo!

Snart är det morgon...

Julefrid.

Nuså.
Nu börjar lugnet och friden infinna sig här hemma.

Och i ärlighetens namn har det inte stormat så mycket tidigare idag.

Har unnat mig sovmorgon och tv-frukost.
Unnat mig vidare med ett svettigt pass på gymmet - såååå najs efter att ha haft två träningsfria dagar.
Unnat mig kaffepaus.

Resten av eftermiddagen och kvällen har ägnats åt julklappsinslagning, köttbullsrullande, skinkfixande, matlagning och en massa mys.

Nu är jag redo för Tomten!

Tränat för fullt.

Idag har jag tränat på ett lite särskilt sätt.
Jag har tränat på att inte jaga upp mig över småsaker och andra trivialiteter.
Jag tränar på detta varje år kring just denna tidpunkt.

För många år sedan hade jag fixat alla julklapparna kring midsommar typ.
Och lik förbannat jagade jag upp mig - och alla i min närhet - till bristningsgränsen.
Elak blev jag.
Otålig blev jag.
Trött & ledsen blev jag.
Och tjockare blev jag - och mådde allt sämre.

Över vad kan man ju undra?
Blir det inte jul bara för att man inte knätorkat alla golv?
Blir det inte jul om man inte lägger in egen sill?
Och hur blir det om jag inte hinner få upp julgardinerna?

Jo, kan ni tänka er - julen kommer i alla fall, ja, till och med i en ännu bättre version.

Men, för mig har det här varit - och är fortfarande - en resa, och en process.
En process jag behöver jobba med.
Numera är det inte en jättegrej, och jag känner mig själv så fantastiskt mycket bättre, så jag känner igen signalerna.
Och jag vet att det då är dags att dra lite i nödbromsen.
Att dra i nödbromsen kan vara att sätta sig med en kopp kaffe, att leta upp maken och be honom tvångskrama mig lite, att sätta på glad och härlig musik.

Eller så tar jag på mig tomteluva och matchar med stora hjärtan i öronen - jaja, de ska hänga i granen, so what?

Love pink.

Var på ett mycket trevligt möte ikväll.
Sådär dan före dan, före dan, en söndagskväll.
Och så avslutades mötet ännu trevligare - jag fick en julklapp!
Ja, jag vet, jag är 46 år, och blir fortfarande superglad över julklappar.
Och särskilt extra mycket när det kommer sådana här klappar.

Pink all over - love it ♡