Idag har jag haft förmånen att få gästa det fantastiska nätverket Winnet Västmanland och prata om min kärlek till träning och hälsa.
När jag kom hem från en mycket lyckad träff hände något mycket märkligt.
Luften gick liksom ur mig lite och en konstig känsla infann sig.
Vad hände?
Lade mig raklång på sängen och blundade.
Lät tankarna flöda fritt.
Jag tänkte att jag med största sannolkhet sitter på svaret själv.
Plopp. Ding. Japp.
Plötsligt förstod jag vad denna känsla handlade om.
Den handlade ju helt enkelt om MIN RESA.
Jag tror min hjärna fick frispel i samband med att jag berättade om min hälsoresa på Winnet - och det kom ifatt när jag väl kom hem igen.
För vad jag aldrig gick in på var det faktum att jag för 15 månader sedan kom hem från Strokeavdelningen där jag tillbringat nyår och en månad framåt.
(Inte för att det är hemligt, utan mer för att det varken var läge eller fanns utrymme).
Idag står jag här. Frisk. Stark. Jobbar med min passion. Och har fantastiska människor omkring mig.
Det blev lite overkligt liksom.
Så. Idag känner jag extra stor tacksamhet för att jag är där jag är, och för det som är på väg.
Min poäng: Vad är du tacksam för? Stannar du upp och reflekterar över det du har och vad du uppnått?
Bilder: Dagsform för 15 månader sedan.
Tack för att du tog dig tid att läsa om mig - lova mig nu att göra lika mycket för din egen skull. Kärlek <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar