Evil me.

Tänk vad kul det är med sociala medier!
Jag gillar verkligen facebook - av flera anledningar.
Jag har bland annat fått kontakt med gamla bekanta, kompisar, släktingar som bor långt bort, stiftat nya bekantskaper - det är helt underbart.

Sedan har jag fastnat för Bitstrip. En så jäkla rolig app där man kan skapa sina egna små seriestripar.

Så här såg det ut på gårdagens CrossFitnesspass tillsammans med min fina vän Lotta :-)

Lössläppta.

Förr brändes bh:arna som en protest. Kvinnan skulle frigöra sig.
Nu ska vi ta av oss den igen.
Så tjejer, knäpp upp bh:n och släpp dem lösa.
Fladdrigt, luftigt & härligt :-)

Stabilt...NOT :-)

Känner mig så mycket bättre idag - både snor och hosta verkar ha taggat ned, puh!

Så, jag bestämde mig för att köra ett av mina nya Danijela-pass - Bosupasset.
Trodde det skulle bli en simpel match, a piece of cake, a walk in the park.

Moahahahahaha.

De flesta övningarna hade jag inga problem att utföra - svinjobbiga men genomförbara.

Ända tills jag kom till "Fällkniven - på bosu".

Första försöket - jag trillade av bosun - bam, rakt ned på golvet.

Gapskratt.

Andra försöket - fick till 3 reps - trillade av bosun, igen rakt ned på golvet.

Gapskratt och svordomar.

Tredje gången gillt - upp på hästen liksom - höll mig kvar 4 reps till - men ramlade inte av, bara vinglade lite.
Stabiliserade - gjorde 3 till.

Allt går - med lagom mycket jävlar anamma och efteråt så får man väl tvätta munnen från alla svordomar.

Så här ser en SNYGG Fälkniv på bosu ut - kör fram till sista övningen:

Wow!

Haha, det finns hopp!
Jag hakade på min PT Danijela och gjorde ett ålderstest på nätet - och precis som hon skriver, får man ta det med en nypa salt.
Men - jag fyllde faktiskt 46 år i onsdags men är i själva verket endast 24 år!

Egenvård är guld värd.

Ett varmt bad och tända ljus. Och så en bra tidning.
Nu ska Förkylningen svettas ut.

Uttråkad.

Hata vara ofrisk.
Ja, hata är ett starkt ord, jag vet.
Men jag hatar verkligen att inte vara frisk.
Att snora och hosta i parti och minut är såååå trist och såååå drygt.
Jag vill vara alert, pigg, stark.
Jag vill träna. Jag vill ut och promenera. Jag vill yoga.

Tur jag har en fantastisk familj och fina vänner som peppar och tar hand om mig.

Tror jag ska tappa upp ett varmt bad och försöka svettas ut eländet.

Naturskönt.

Underbara Dalarna.
Härliga Tällberg.
Mysiga Klockargården.
Vilken natur. Idel leenden och glada "Hej hej!" vart man än går.

Och det är tyst.
En tystnad som jag inte upplevt någon annan stans.
Inte en lövblåsare så långt örat kan nå.
Däremot en och annan telefonkiosk. Typ mitt på en tomt. Smyckade med kurbitsmålning. Eller Telia-stajl, fast med kabeln ihoprullad hängandes utanför.

I like Dalarna ♡.