Mardrömmar.

Imorse när jag vaknade var jag alldeles toksvettig. Dyngsur. Darrig.

Hade drömt. Otäckt värre.

Otäckt värre om sjukgymnasten. Min kära fina sjukgymnast.

Ahhhhh.

Den rackarn hade ju bundit fast mig i en maskin på gymmet och där skulle jag sitta och göra några väl utvalda övningar.

Vilket ledde till att när jag väl kom loss hade jag missat månadens enda zumbapass!

Hur mycket kan en enkel människa tåla egentligen?