Hela denna dag har gått lite i melankolins tecken...
Sov dåligt på natten, kände mig lite ledsen, lite "konstig", lite liten...detta höll i sig under dagen, oavsett vad jag gjorde...:-(
Men.................................
När jag väl klev innanför dörren till Zumban, och liksom blev ett med alla härligt glada zumbasugna människor, så släppte allt och jag kunde verkligen fokusera på N U E T, att liksom släppa loss ordentligt, att skaka rumpa, att köra på i en härlig merengue...och vips så mådde även själen bra igen!
Nästan så jag börjar tro att Zumban är helande på något sätt, som ett enda stort härligt vattentätt plåster!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar