Deppig.

Ja, vad ska man säga...?

Eller tycka.

Eller känna.

Å ena sidan känns livet just nu överjävligt jobbigt och deppigt.

Tennisarmbåge, troligtvis har diskbråcket i nacken utökats och ny operation kan komma behövas, fulfoten värker.

Å andra sidan.

Jag har fått jobb - jippie! Jag har en underbar fin & härlig familj. Jag har underbara vänner.

Snart går år 2012 över till 2013 och jag har så mycket roligt att glädjas över. Men jag måste fatta ett beslut.

Och det är inget roligt beslut.

Jag behöver ta på mig ego-hatten och tänka på mig och min hälsa och min framtid.

Jag behöver tänka lite mer långsiktigt och inte bara så långt näsan räcker.

Jag behöver också tänka på konsekvenser. Konsekvenser av de beslut jag tar och kommer ta.

Just nu snurrar det i mitt huvud. Hur ska jag göra? Jag vet huroch vad jag vill göra - jag vet hur och vad jag måste göra.

Jag hoppas jag få ro i mitt sinne så snart jag tagit "rätt" beslut och fått landa i det.

”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden"