Mig själv.

Nu känner jag mig som mig själv igen.
Fastän det bara gått ett par dagar utan träning - ja, förutom de dagliga Charlie-walksen - så kändes det som en hel evighet sedan jag fick chansen att leka på gymmet.

Märkligt vad kroppen vänjer sig vid.

Inte konstigt att många tycker det är svårt att göra de förändringar man vill.
Förändring tar tid.
Förändring kräver målmedvetenhet.
Förändring kräver vilja.

Förr var min kropp van vid 156% kortisolpåslag pga stress.
Min kropp var även van vid att sitta still.
Äta godis och mackor gillade den också.

Tur jag ville förändras.
Tur jag hade ett mål.
Tur jag hade en plan.

Eller tur & tur. Det vete katten.
Jag tycker nog att jag har kämpat mig till detta alldeles på egen hand - med pepp och glada tillrop från familj och (de flesta) vänner.

Skicklig är jag.