Idag var det en stor dag för min mamma.
Efter ballongspräningen i benet så måste hon - snarast - komma igång och röra på sig.
Men.
Hon har aldrig tränat. Hon har aldrig varit särskilt intresserad av att träna eller röra på sig.
Och nu måste hon. Enkelt uttryckt.
Så, idag var det sjukgymnastikbesök och planering för träning.
Nästa gång ska vi träna "på riktigt" - och om det var jobbigt för henne idag så....
Men det ordnar sig. Det som inte dödar, härdar :-)
Och minsann, visst gick mamsen lite piggare från gymmet?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar