På rulle.

Sådärja.

Nu har det mesta av energin kommit tillbaka och det känns fantastiskt.

Tänk att lite vila och eftertanke kan göra sådan nytta.

Och inte blev jag tjock heller....(ja, några av er känner till min fula hjärnspöken)

Inledde fredagen med dejt hos raraste sjukgymnasten - jag skriver bara raraste för att "retas" lite - med förhoppningen att han skulle kunna laga mitt knä, typ genom ett trollslag.

Hmpf. 

Det kunde han inte - men han kunde göra en massa annat:

* ge mig alternativa övningar till mitt vanliga styrkeprogram

* ge mig inspiration till fler bra stärkande övningar

* ge mig mod

...och det bästa av allt: han inger hopp!

Och det känns underbart med en sjukgymnast som förstår mitt behov av att få träna och som dessutom håller med mig om att jag visst kan träna trots ett fucked up knä - det handlar mest om fantasi och vilja.

Så nu är jag på banan. Ja, banan, inte banan.