Igår var vi på Aqua Nova i Borlänge och busade.
Vi åkte rutschkanor, bubblade i jaccuzzin, simmade i vågorna.
Och motionssimmade.
Det gäller att passa på.
Och när jag ligger där och matar på, längd efter längd, slår det mig hur jag simmar.
Jag simmar bröstsim, ja, så långt är allt bekant.
Men jag upptäcker att jag tar ut simtagen, jag sträcker på benen, jag gör perfekta armtag.
Jag jobbar aktivt med min andning.
Och då märker jag att ett leende liksom sprider sig i hela ansiktet, det fortplantar sig genom hela kroppen - det är ju Angelica, min PT, jag har att tacka för detta.
Perfektion. Kvalitet. Engagemang. Här & nu.
Puss!
SvaraRaderaKram!
Tack!
Du är bra!