Idag har jag tränat...

Japp, idag har jag tränat...!

Ja, inte tränat som i att lyfta skrot, eller Zumba, eller löpträna...

Jag har åkt tåg. Och tränat på att behärska mig.

Jag har fått lov att umgås med SJ i lite drygt fyra (4) timmar.

Jag överlevde men det var inte mer heller.

Seriöst. Hur kan det få vara så här?!

Stopp i Kolbäck...Orsak?

"Problem ombord. Vi vet inte hur lång tid det kommer ta."

Tiden går, klockan tickar på och jag börjar bli lite svettig över hur det ska gå med mitt tågbyte i Norrköping?!

Det går åt stora krafter till att inte drabbas av akut Tourettes, att inte skälla ut personalen, att inte börja bära sig illa åt...

Vad orsaken var?

En ung, utländsk kvinna hade ingen biljett och hon låste in sig på toaletten, hejdlöst gråtande, och sa att de fick ringa polisen; hon tänkte INTE kliva av...

Jag finner inte ord...

Jag saknar så klart inte empati, men jag tycker det är skit rent ut sagt att andra människor ska behöva drabbas p g a att denna person saknar biljett.

Jag hann med mitt tåg, men det var flera medresenärer som INTE hann med sitt.

Trist!