Vilken härlig dag!
En dag i Handbollens Tecken!
Galet underbart att få se, uppleva, höra, förundras, och framför allt fascineras av alla dessa härliga "ungar" som ger allt - och då menar jag A L L T !
Fullkomligt orädda kastar de sig fram och upp och mosar iväg en boll, med förhoppningen att den ska ge laget ytterligare ett mååååååål!
Ibland kommer det en tår eller två när de ramlat, eller blivit tacklade, eller helt enkelt "bara" ligger under med några mål...men de ger inte upp!
Tokheller, vips har de torkat den där envisa tåren med en tröjärm, en kompis springer förbi och ger en uppmuntrande klapp på axeln, och så är de i full gång igen - fantastiska ungar helt enkelt!
De är som små ulliga härliga miniduracellkaniner (är det ett ord?) som verkar orka hur mycket och hur länge som helst...!
Till och med efter sista slutsignalen ljudit så fortsätter studsandet, hoppandet, passandet och härliga leenden, om än beslutsamma, syns överallt!
OM jag hade spelat handboll hade jag helst velat haft en rosa handboll, så klart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar