Förkylningen blir liksom värre framåt kvällen. Nu skär det i bröstet när jag hostar. Och jag hostar så fort jag andas eller skrattar.
Däppt i däsan.
Ställer mig på huvudet - tänker att det kanske släpper lite i näsan i alla fall.
Om inte annat fick maken och jag oss ett gott skratt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar